fredag 31 juli 2009

31/7-09

Helu, idag är det fredag och det betyder inte ett dyft för mig.

Igår tränade jag som vanligt och sen gick jag 7 kilometer i hemlingby .. och jag ska inte ljuga och säga att det var enkelt för det var allt utom just det.

Det var en äldre man, eller ja man och man. 60 +, minst. Han joggade. Med stavar dessutom, då förstod jag att jag kanske inte är i så bra skick trots allt. Sämre skick än någon som är 60 +. Jag borde skämmas.

Varje gång jag joggade så fick jag en klump i kroppen som gjorde så omänskligt ont.
Om jag fortfarande har kvar mitt blåsljud (återstår att se i december) så kan det vara därför som jag inte kan ta ut mig för mycket. Annars är jag bara ofantligt otränad.

Min läkare sa till mig sist jag var där att jag inte kunde bli någon elitidrottare men det hade jag väl endå inte räknat med heller. Men bara tanken på att jag skulle framstå som en otränad lat jävel går inte att beskriva.

Jag är inte lat men jag kan nog fastslå att jag är ganska otränad.(mycket).

Efter rundan i hemlingby ville jag bara hem, dö och gräva ner mig. Varenda jävel som var i hemlingby sprang ikapp mig och då hade dom börjat långt efter mig, säkerligen. Och där gick jag, storful&grå.

Nej, nu ska jag ta mig i kragen och få upp flåset. Kanske tillochmed unna mig en powernap i eftermiddag. Cialong.

onsdag 29 juli 2009

Noomi Rapace

hallå, jag mår illa som ett .. som ett jävla as. och om jag har rätt så betyder as typ = dött djur. haha, mysigt.

Idag vaknade jag av att någon snokade i mitt rum, denna någon är även kallad Nathalie jävla Nilsson. Hennes laddare var på rymmen men inte fan hade den fått ben och sprungit in i mitt rum. Fan ska man behöva låsa dörrjäveln?

Jag är lättretlig, speciellt på morgonen och nu hade jag dessutom blivit väckt. Det gick absolut inte att somna om så varför ödsla tid och ligga kvar i sängen?

Illamåendet lättar inte på trycket en endaste gång och yrseln försvinner inte hur jag än beter mig. Jag hade sovit i morgonrocken så jag stampade ut i den och försökte få kontakt med mamma som hamstrade framför datorn. Det slutade med att jag sprang in på rummet och grinade järnet. fråga inte, just don't.

Därefter spelade jag musik på maxvolym och mamma blev tokig så jag bad henne att dra. Jag käkade flingor med mjölk på golvet i mitt rum för att vakna på riktigt. Ögonen var ju inte helt i sin ordning idag vilket fick konsekvenser när jag var och handlade senare idag.

Efter flingorna snörade jag på mina rosa converse och gick ut. Tog en halv vända i det spåret jag brukar gå men vände sen och gick till krysset för att möta upp Bella.

Vi gick i en halvtimme-timme, kommer faktiskt inte ihåg. Vi har en tendens att alltid snacka en massa skit men å andra sidan har vi ju väldigt kul. (skitsnack är kul. lätta hjärtat är underbart. ibland.)

Molnen var inte så lovande och vinden tog i så vi bestämde oss för att ta delade vägar och gå hem. Mamma tittade på mig och sa att jag skulle rycka upp mig. snarare skaka om mig, tack. Då kanske bitarna som fattas faller på plats, fast i nuläget existerar inte dom bitarna som behövs.

När klockan närmade sig halv 3 började kroppen åma sig, haha självklart. jag är ju alltid hingrig .. ? Vi tog oss till ica och jag köpte kyckling, sallad, gurka, rödlök, rädisor och bröd. Så middagen bestod av kycklinsallad och, ja det var väl inget mer. Ibland kommer jag på mig själv sitta och flina åt det jag skriver. Men som det sägs så är ingen perfekt. flinar återigen.

Och jag drog ut på mitt träningspass idag också, flitigt som fan om du frågar mig. kan inte sluta flina.

Igår tog jag med Bella till gymet förresten. Jag kan bara tala för mig själv när jag säger att det var kul men jag kan tala för bella med den här gången. Jag är ju aldrig tråkig, alltså nej nej.

Jag kanske har nämnt det förut men jag är inne på andra boken i stieg larssons millenium. Flickan som lekte med elden. Vansinnigt bra bok och ju längre in i boken jag kommer desto mer fastnar jag för Lisbeth Salander. Jag vet inte, det bara blir så att man kärar ner sig lite. och nej, jag är inte lagd åt andra hållet.



söndag 26 juli 2009

26/7-09

Nu är det söndag kväll för en del betyder det söndagsångest och för andra en dublettångest.

Igår ungefär vid 6 på morgonen vaknade jag av att någon spelade hög musik och skrek i en jävla megafon. (megafon är bara kul när den används utav David Batra).
Jag var tvungen att vinkla persiennen för att försöka hitta crackgänget men utan resultat. Jag gav upp och la mig igen. Liggandes tittade jag upp i taket, mådde illa och var yr för att jag dragit mig själv för fort ur sängen.
TINGELING TNGELING (8) oh no. Henrik Dorsin i all ära men inte klockan 6, snälla stäng av. Efter 5 minuters betänketid gick jag upp, tog ett glas mjölk med sugrör, blev kall i hjärnan, tog luft och gick till sängs igen. Gick upp vid 12, tränade och mådde illa. Ville dö och försvinna. Sen bestämde jag mig för att följa med mamma och peter hem till hedesunda. Inte för att det är mycket bättre där men för omväxlingens skull. Läste över hundra sidor, släckte lampan och drog mig tillbaka.
Gick upp över 12 idag men vaknade flera gånger under natten och morgonen, typiskt.
Jag mådde för dåligt för att äta middag så jag avstod och får ta itu med den imorgon istället om kroppen tillåter. Jag tränade idag med och tog tillfället att följa med Natta till ica så jag fick mig en liten promenad iallafall.

Nu sitter jag här och det närmar sig måndag. Natta har besök som vanligt, spelar för hög musik och pratar alldeles för högt. Mamma, Peter och Zeli sover men dom bryr sig inte. Jag har ingen större lust att försöka sova i det här oljudet för jag vet att det är meningslöst. Jag hatar det här. hatar. hat.

>
Oväntat, otrevligt och hemskt. (24/7-09)

fredag 24 juli 2009

utropstecken

Fan vad jag är dålig
nej förresten, jag är sämst.

Från att jag klev på till att jag klev av bussjäveln trodde jag att jag skulle dö.

Jag vet inte varför men det är någonting inom mig som tar kål på mig. Alltid.
Jag kan knappt gå utanför dörren utan att ångesten knackar mig på axeln.

Det är sjukt egentligen för jag är hur frisk som helst, det är inget fel på mig. Jag får bara för mig dumma saker som att alla i bussen tittar på mig, det är mig de talar om, skrattar åt och förlöjligar.
Jag är hack-kycklingen, precis som hemma.

Det är omöjligt att gömma sig, jag är för stor för att missa.
Om vi drar in en stor ko i bussen, visst märker väl någon det? (alla).

Det är inte så att jag känner mig speciell, det är inte därför dom tittar. Jag vet ju varför och jag försöker ju göra någonting åt det men innerst inne vet jag att jag alltid kommer se ut så här och det är bara mitt fel. Det är jag som har misshandlat mig själv till att bli så här.

Gamla fotografier brukar komma tillsammans med fina minnen och en längtan tillbaka. Men när en människa har sjunkit till den nivån att det är omöjligt att hitta en ynka liten del av sig själv som man tycker om så är det svårt att titta på det som varit när nutiden är så brutalt jävla dålig.

Mitt självförtroende är ett jävla svek, en riktig jävla kniv i ryggen.

För att komma tillbaka till det jag egentligen tänkte skriva så var jag genomsvettig när jag kom fram till bion. Vädret kan ha varit en av orsakerna, likaså min fetma och likaså rädslan att bli sedd som ett jävla nervvrak.

Jag skämdes när jag kom fram. Jag ville slänga mig framför nästa bästa bil som kom, men det kom aldrig någon. Sofia kom och vi gick in. Jag skulle dra kortet i biomaten och även där fick jag en löljig panik. Biljetterna skrevs ut och vi gick upp och satte oss i fönstret.

Folk, mycket folk. Uttittad, självklart. Jag klandrar ingen för hur fan såg jag ut?
Vi gick till affären och nu var jag tvungen att gå förbi folket igen.

Fötterna var tunga som bly och hjärtat slet sig ur bröstkorgen. Jag andades häftigt, nej jag andades inte alls. Äntligen ute. luft, andas.

Jag köpte ingenting till bion, jag var grinig för att jag glömt mitt vatten hemma.
Men filmen var sjukt jävla bra och jag trodde jag skulle gråta ibland men ruskade om mig själv.

Under filmen skickade jag ett sms inuti väskan ( ville ju inte ta upp telefonen och dra all uppmärksamhet till mig ) skrev ett par fel men det var en förståelig text. ''kan du hämta mig efter bin annars måste jag vänta länge''.
Mamma svarade inte och jag började få panik så jag ringde henne samtidigt som Sofia ringde sin pappa. Det var bara hennes pappa som svarade. Jag försökte igen, återigen inget svar. helvete. Jag tänkte gå hem först men Sofias pappa skjutsade mig hem.
Tack.

Mamma hade köpt naturgodis till mig, jag trotsade och sa att jag inte ville ha.
Efter ett tag gav jag efter och tog ett par ... tusen kg.
Jag får skylla mig själv som har ångest, det är mitt eget fel. Just nu.


Jag vill befinna mig på en vacker plats utan speglar och hinder.

24/7-09

Igår var en dålig dag men jag blir aldrig förvånad.
Tränade på morgonen, promenerade lite senare. Det är fint att få komma bort från helvetet ett tag även om det bara är 30 minuter. Det är inte lika fint att komma tillbaka men jag har ju faktiskt ingen annanstans att ta vägen.

Idag vaknade jag med ett snurrande huvud och ett ihållande illamående, härligt.
Jag gav mig vika och tränade iallafall, men det tog emot.

Ikväll ska jag på bio med Sofia :)

torsdag 23 juli 2009

23/7-09

Igår var det onsdag och det är då gävle har sina jävla sommarkvällar (som egentligen suger totalt) men med rätt sällskap så funkar allt. Vetenskapligt bevisat.

Mormor kom på förmiddagen och hon hade med sig dom 2 sista millenium böckerna, jag skrek nästan av lycka. haha jaja, det var ju bara böcker men endå.

Jag hann iallafall träna och jag hann ta min promenad. Sen när klockan närmade sig 5 tog jag en till promenad, den här gången gick jag in till stan. Något längre sträcka, så fötterna är inte så glada idag.

Det kanske blir så att jag slänger in ett par bilder från sommarkvällen sen.
Men jag tror inte att jag orkar, hah.

tisdag 21 juli 2009

21/7-09

Aktiv? jag? nej?

Inatt när jag precis hade hamnat i nivå 2 av 3 i min sömnfas så vaknar zelina. Pinch me i must be dreaming. Näe inte den här gånger heller. Hon skrek i ungefär 30 minuter och det var omöjligt att få tyst på henne. Jag ska inte skriva vad jag hade för tankar just då för dom var allt annat än .. bra? jag är hjärnförstörd.
Bara därför låg jag kvar i sängen till klockan 12. Mamma kom in och undrade om jag var sjuk istället för att bara förstå att jag alltid har det så här och att sömn är en nödvändig grej för mig.

Min syster var tjurig och dum som vanligt och är det fortfarande, oresonligare människa finns inte. Jag bad henne hoppa framför ett tåg, så förstå att det är illa.
Mamma är omöjlig att föra en konversation med så på den fronten sker det minsann inga framsteg. Jag vet inte om det är jag som är orsaken till att även hon har haft tanken att ta sitt liv eftersom min andra syster skyller sin panikångest på mig.
Men den sjukdomen har hon och ingen annan skapat. Det lättaste är väl att försöka hitta en närmare orsak, jag.

Jag är trött på att du ska springa omkring här när du har en egen lägenhet (som du tjatat i 100 år efter att få flytta till för att det ska vara så jävligt här).
Jag hatar när du klänger runt i våra skåp och letar efter någonting du kan låna hem, som du aldrig ger tillbaka. Jag hatar när du är otrevlig och kallar mig fula saker.
försvinn

Jag hatar när du tasslar omkring på kvällarna när jag har lagt mig. Du är både respektlös och hänsynslös, vilket jag och bara jag tvingas stå ut med.
Det finns inget jag hatar mer än när du tar hem killar sent på nätterna när jag sover, när ni spelar musik och pratar högt som om det inte skulle finnas någon som tog skada av det. Efter en natt utan sömn vaknar jag tidigt på morgonen av att du pratar högt igen, fastän det inte är nödvändigt. Jag menar, man behöver inte skrika när man pratar med sitt barn som endå inte förstår ett ord av vad du säger.
Bara för att du väljer att inte sova på nätterna så finns det faktiskt dom som vill och behöver det. En människa behöver sova för att fungera och jag har inte känt någon speciell funktion på väldigt länge. Jag tycker heller inte om dina personliga angrepp gentemot mig, dom kan du mala tillbaka och klistra fast i ansiktet på dig själv. Jag behöver inte din skit.

Det spelar ingen roll hur snällt jag frågar eller hur mycket jag engagerar mig för det finns ingen som vill lyssna eller förstå. Jag kommer fastna i den här jävla hålan, det är som kvicksand. När man står på det så fortsätter man sjunka tills man försvinner helt.
Om det endå vore bokstavligt, ibland.



och idag har jag återigen tränat och tagit min dagliga promenad, great stuff.

måndag 20 juli 2009

20/7-09

hey ho, let's go.

En ny dag idag med nya äventyr, eller inte. Samma gamla vanliga idag igen, ha! Gick upp 10 idag, tog mig en frukost och tränade. Regnet öste ner och smällde som stenar mot fönstret. Det är så himla mysigt. Jag hade hoppats på att regnet skulle hålla i sig till kvällen men bara därför passar det solen att titta förbi.
Jag ville att det skulle regna enbart för att jag skulle få gå min promenad utan möte. (Glonande människor..finns det något värre?) Jag tog mig ut på samma runda idag igen, 40 minuter är inte helt fel. Helt jävla underbart att gå, att inte fler förstår det he he.
Jag blev förbannad på mamma när jag såg att mjölken var slut, jag måste ha mina kvälls kellogs!( nej, det var inte så att jag betedde mig som en bortskämd ungjävel.) Jag har tidigare påpekat att folk ska spara mjölken eftersom den i stort sett är min. Men jag ber om ursäkt för mitt raseriutbrott och tack mamma för att du gick och köpte mjölk.



Om 30 minuter börjar lipstick jungle, måndagsteve när den är som bäst. cialong.

söndag 19 juli 2009

19/7-09

Hejjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjj.
Idag kom jag inte ur sängen förrän klockan var någonting över någonting. Det betyder att klockan hade passerat 12 slaget.

Hur beskriver man ångest på ett bra förståeligt sätt?
Ångest är oförberett och kommer med en hastighet på 200 km/h och rör om i kroppen till en djup soppa. Soppan rinner genom ''rören'' upp till huvudet där tankar och minnen bildas och samtidigt blir trycket för stort på tårkanalerna. Ångest-stenen lämnar kroppen med tårarna, om man har tur. haha, get it?

Men idag har jag
stoppat i mig en redig frukost (för sent dock)
tränat
lagat middag till hela familjen
tagit en promenad på 40 minuter ute i spöregnet
stoppat i mig sallad keso och lite av middagen

nu mår jag illa och vill sova.

Snart drar jag en film eller lägger mig i ett hörn någonstans.

lördag 18 juli 2009

18/7-09

Hej! ( är något jag skriver alltför sällan )

Igår blev det sent och jag har en förklaring till detta fenomen.
FILM, haha jag vet. Hela familjen käkade takeaway men inte jag och det finns en förklaring till att gumibollen avstod. ångest.
Idag vaknade jag tidigt, eller ja. Jag anser att det är tidigt att gå upp nio halvtio. Alltid högstämda röster som studsar in som ljudvågor i mitt rum. Inte nog med det så är det alltid en liten tjej på 11 månader som skriker järnet varje natt/morgon. Jag bevarar hellre en fågelbur fylld med kraxande fåglar på nattduksbordet (om jag får säga så).
Mamma åkte utan att säga hejda, ganska vanligt det med. Jag bryr mig inte iallafall.Notera att det var därför jag var tvungen att skriva ner det.
ÅÅÅHååå, gissa vad? det är alltid lika jobbigt att lyfta bly från kudden när man är nyvaken och är unable to get back to sleep. Högt eller lågt blodtryck kan vara en benämning men jag skyller på övervikt i huvudet och resterande delar av kroppen.
Okej, jag ska sluta. Jag bad min syster gå före ut till parken så att jag kunde träna 40 minuter ifred. Jag slängde mig sedan i duschen, klädde på mig och gick ut.
Sen tog vi en promenad till affären och köpte mösli och grejer. tung påse Och ikväll tog vi en lång rask promenad och jag fick bärga vagnen (Y). Återigen slängde jag mig in i duschen, drog in mig i en handduk och flydde in i rummet till sommarkrysset. usch för långt inlägg, måste sluta.
Men för dom som bryr sig ska jag och nattli dra en nattfilm nu, the uninvited.

ciao

fredag 17 juli 2009

17/7-09

Jag är: världens farligaste monster.

Jag sover: dåligt.

Vem kramade du senast: 3 stycken på samma gång.

Vad sa du senast: Jag ska lära dig att tugga tuggummi med stängd mun.

Gröna eller röda äpplen: Röda.

Vem ringer du när du blir arg: rådgivningen.

Vad skulle du behöva just nu: ett hus med vita knutar.

Har du snygga skor: näe

Vilken tid gick du upp idag: 9

Vad var det första du sa imorse: helvete

Har du sovit i din egna säng inatt: nej.

Har någon annan sovit i din säng i natt: nej.

Vad såg du senast på tv: scrubs igår.

Senaste personen du skickade ett sms till: Sofia

Senaste personen som du fick ett sms av: Sofia

Senaste personen du ringde till: Mamma

Senaste personen som ringde till dig: Jeannine

Senaste personen som fick dig att skratta: Zack Braff

Senaste personen du pussade: Zeli

Senaste personen du hörde sjunga: mig själv för typ 5 minuter sen.

Senaste personen som fick dig arg: hela min familj.

Senaste filmen du såg: Minnet sviker men jag tror det var beck.

Senaste låten du lyssnade på: McFLY - i've got you.

Ditt liv med ett ord: helvete

Gjort idag: tränat, handlat, hängt tvätt och städat.

Vad drack du senast: mjölk

torsdag 16 juli 2009

Jag (den tråkigaste människan i världen) hade ingen ork för sommarkvällen igår men eftersom det redan var planerat så .. jag är ingen svikare, haha.
Det var bestämt att vi skulle se Markolio men när jag sitter på bussen får jag sms av mamma att det är inställt och att Martin Stenmark kommer istället.
Jag kunde inte bli mer på topp, Martin liksom! dagen innan sjöng jag och Sofia på just en Stenmark låt!
Jag blundar & håller andan lite till, hjärtat stannar, fan vad ska jag ta mig till (8) Och för att göra kvällen bättre så sjöng han just den med :') Sen sjöng han 7 milakliv ( som jag inte bara har ett minne till ). Läppen under den övre började skaka och jag försökte hitta en näsduk. Det var fint.

Sen råkar det vara så att jag hade några av världens bästa vänner som var där med mig.



<3



Sofia och Zelina, sjukt söta tillsammans :')

fredag 10 juli 2009







alla har hemligheter.

onsdag 8 juli 2009



Jag vet att det här är så jävla typiskt mig, att sätta mig ner i brist på annat och skriva hur ledsen jag är över att Michael Jacksson är död. Jag vill fortfarande inte tro att det är sant, det kan inte vara sant. Killen som vi alla har växt upp med och som vi alla har en stor kartong på vinden med minnen i.
Han sjunger som ingen annan, skriker som ingen annan och han dansar fan som ingen annan. Allt han gör är unikt och ingen kommer någonsin kunna dra in fötterna i MJ:s skor och åstadkomma ens 1/7 av det han har gjort.

Allt jävla folk som har kränkt Michael dom senaste åren borde skämmas.
Vem är så inkompitent och galen som tror på rykten som inte kan bevisas med sanning?
Jag kan aldrig föreställa mig hur Michael fick kämpa och försvara sig mot alla jävla påhopp från monster som kallar sig människor. Ni har inte ett dust samvete som fortfarande hoppar på honom med falska anklagelser trots det faktum att han är död. Respektlösa jävla överklassare. Och en sak till, att han opererade näsan och använde blekningsmedel var hans val, acceptera det för fan.

Jag blev helt förtvivlad när jag läste en artikel i gefle dagblad för ett par dagar sen. En tjej_24 skrev en artikel om MJ och konstaterade där att MJ var en människa som man skämdes över att man tyckte om. Lyssnade man på honom så var det ju hemligt.
Jag menar, är hon helt funtad? har hon någonsin sett en konsert med Michael? Har hon inte tryckt in i sitt marmeladskal till huvud att han hade miljoner fans och att dom var som galna i hans närhet.

En stor jävla lavett till mtv som gjorde en reklam med MJ där han jagade ett barn som skrek. Okej, ärligt vem tyckte det var kul? jag kunde däremot flina lite enbart dels för att mtv skojar om falska rykten och blandar det med sanning ( Amy jävla whinehouse som gräver i skåpen efter piller ). Vi vet alla att det inte är sant att Michael någonsin våldtagit ett barn, ungjävlarna var ute efter pengar that's it. Sen att Mtv nu gör en massa reklam för MJ där det står 'king of pop, rip' därefter spelar dom hans musik som dom inte har gjort på flera jävla år.
Ni står alltså först för att driva med Jackson genom att göra en nedtryckande reklam för crispy news sen bestämmer ni er helt plötsligt för att ta bort den när han dog.
Vad har förändrats? Svaga människor som inte kan stå för vad dom en gång talat för. Nu ligger ni på botten med skam och smörar sönder för Jackson som förmodligen tittar ner på er och ler.

Michael Jackson var så jävla fin och kärleksfull. Han var en människa som hjälpte andra, startade en organisation för små barn. Han underkastade aldrig någon, i hans ögon var alla likadana. Han är en människa som jag skulle känna mig absolut trygg med. Fan att det finns för få sådana människor. Och fan för att den bästa gick förlorad.

Dansen var obegripligt jävla genialisk. Håret, skorna, kläderna. Allt.
Det här är med hästlängder större än Elvis.

Tack för alla fina minnen, du kommer alltid finnas kvar på ett eller annat sätt.