Människohamn

JA förresten! idag plockade jag ut min bok på biblioteket! ih, människohamn som jag har väntat på, hur bra som helst! tack John Ajvide för att du finns.

Uppmuntran

Ya lyublyu tebya Måns Möller.

McFLY

The Heart Never Lies

Rembrandt

It's better to burn out than fade away

Snart har jag inga mottagliga nerver kvar, ni bara förstör hela tiden.

rosa moln - eller inte ..

Jag kanske borde vänjt mig vid tanken att jag alltid kommer ha det så här.

Du kan inte säga att jag inte har försökt, för det har jag.
Trots alla försök så når jag aldrig dit eller så tappar jag taget när jag väl är där.
Egentligen är det här ett vanligt meningslöst inlägg som jag skriver enbart för att tangenterna är det enda som jag kan få kontakt med.

Igår satt jag i min säng och tittade ut genom fönstret, höll tillbaka tårarna som vanligt då jag vet att mamma kan komma in när som helst. Hon gjorde mig sällskap en liten stund, sa inget speciellt, försökte skoja med mig men jag var som en död vägg.
Okontaktbar och helt jävla värdelös. När mamma gick föll den första tåren.
Sen gick det inte att stoppa. Alla tankar om livet, skolan, familjen, vänner..
Jag tog fram dagboken och började skriva ner saker som jag saknar .. Trodde pennan skulle ta slut ett tag. Jag drog täcket över huvudet och somnade.
Att det aldrig tar slut. Jag fick dras en hel natt fylld med mardrömmar, på köpet eller? Snarare, betala för 2.

Ni vet väl vad det är för dag imorgon? - Den patetiska uppföljaren av idag. förlåt, haha.

Nu är det min tur.