Första dagen

Hej BeverJesus.

Första dagen på APU n idag var ett rent helvete ska jag säga dig. Tänkte först meddela dig om att natten var sjukt kass, no sömn där inte. Ungfan skrek, ursäkta svordomen. Nathalie hade besök om natten och jag blev rasande.
Morgonen var dålig, jag ville inte kliva ur sängen eftersom jag visste vad som väntade...
Kände mig stupfull även idag, riktigt värdigt va. Traskade iväg med Jeannine till vinddraget, ålderdomshemmet, fy flate! Det var mörkt och kallt ute och jag var emo, ville skära vristerna alltså. Vi ringde på och gick in, jag fick följa med Jeannine till hennes handledare eftersom jag inte visste vem jag skulle ha. Dom tyckte det var konstigt osv..Dom ringde någon och jag följde med henne till en annan våning, det blev missförstånd och blablabla. Sen hatar jag personalen, vilka jävla as. Dom tyckte det var skitkul att ingen visste vart jag skulle vara, jag menar..Moget..? Jag ville bara springa hem, ville fan spotta på dom. Tillslut hittade vi min handledare, supergrinig. GREAT! fast det lugnade ner sig med det. Jag kände mig som en släpande hund som var ivägen hela tiden. Jag hatar gamlingar också, iallafall dom som inte har något vett alls. Tjuriga tanter kan ju ta och hoppa från högsta balkong tycker jag.
Jag kände att jag ville spy och grina samtidigt, jag ville absolut inte vara där. Jag bet mig i läppen och höll ut..(y)
Bättre kändes det ju inte när min handledare berättade för mig att efter den första veckan så ska jag börja ta egna initiativ och hjälpa gamlingarna till toa och sånna saker. Snälla, vill hon att jag tar livet av mig..? Jag känner att döden lockar mer än att hjälpa gammalt folk med toabesök.
Det finns säkert människor som tycker att jag är världens pansy men snälla, försök förstå.
Jag klarar inte av gammalt folk, dom stinker och äter äckligt..Jag kan räkna upp en hel del men det är så ovärt. Tänk att jag måste stå ut i fem veckor till, fan.

Gud, jag kräks snart.