Throwing punches

Den här helgen började så sjukt dåligt. Jag blev sjuk redan i skolan men när jag kom hem bröt det verkligen ut på riktigt. Trodde jag skulle spy hela tiden men jag blev bara hög på feber och illa till i lederna. Följde med mamma till hennes kille för det känns som det enda alternativet (!) Tål inte mina systrar som ständigt klagar på mig och hatar att jag är i deras närhet. Well.. Saken blir ju aldrig bättre av att jag följer med mamma dit ( då mammas kille, Peter vill ha henne för sig själv ) Han är som ett litet jävla barn. Ville kasta honom från hustaket en miljon gånger.
Han tog ingen hänsyn till att jag var sjuk, utan gjorde mig istället väldigt illa.
Han kallar mig för elefant och med det vill han påpeka att jag är tellus tjockaste människa, Jotack, jag vet men tack för påminnelsen.
Varje gång han skulle resa sig upp ur soffan så var han tvungen att trycka ner händerna på mina ben ( för att han visste att jag hade feber och väldigt ont överallt ) Nej, jag vet inte heller vad som var grejen med det.
Att mammas kille hade druckit gör ju saken miljoner gånger bättre. Fan, vart man än befinner sig så blir man omringad av alkohol. jesus christ.
En sak är att Peter är jävligt dum när han är nykter men när han har druckit några glas av den där hemmagjorda spriten så spårar allting som vanligtvis är på ganska hög nivå helt ur. Han kastade en kudde i huvudet på mig flera gånger, och ja det gjorde enormt ont. Jag vet att jag kanske låter som en dryg ungfan men jag hade fan ont. Ingenting göt saken bättre av att förvärra allting. Tillslut fick jag fan slå tillbaka, och jag hoppas det gjorde jävligt ont.

Helt ärligt så förstår jag inte vad min mamma ser i honom, har hon sjörövarlappar för ögonen eller vad har jag missat?

Nog om allt, jag har fan omvårdnadsprov på tisdag. ( allt om cellen + cancer ) det svåraste delen i kursen dessutom. Jag ska redovisa på engelskan imorn också, fuckface. Mina nerver håller inte, jag är fan den svagaste människan jag vet.
Men du vet, en ny dag imorgon. Lovely ..